Varför jag bara använder mineraliska UV-filter

När vi frågar: ”Vilket solskydd väljer du?”, letar vi inte efter det perfekta svaret – utan efter medvetenhet.
I samband med nylanseringen av Karmameju SUN förklarar grundaren Mette Skjærbæk i den här artikeln varför valet av solskydd är ett viktigt beslut – både för vår hud och vår hälsa.

Du kan också läsa om skillnaden mellan olika solfilter och varför Mette, utifrån försiktighetsprincipen, enbart väljer mineraliska solfilter – för sig själv, för sina döttrar och för alla som använder Karmameju Skincare.

Det finns många skäl till varför jag enbart väljer solskyddsmedel med mineralfilter, men främst handlar det om försiktighetsprincipen.

Lagstiftningen kring kemiska solskyddsmedel förändras ständigt mot bakgrund av nya vetenskapliga utvärderingar. Nanoteknik inom hudvård är fortfarande ett forskningsområde i utveckling – vilket är anledningen till att vi har valt att undvika den som en försiktighetsåtgärd.

För mig är mineraliska solfilter det säkraste valet, och så har det varit ända sedan jag var i 20-årsåldern och lärde mig hur ingredienser i hudvårdsprodukter kan påverka våra vitala kroppssystem och vår hälsa. 

Mineraliska solskyddsmedel är en väsentlig del av Karmamejus holistiska värderingar, det löfte jag har gett dem som använder Karmameju – och det jag vill föra vidare till mina döttrar. 

Sedan 90-talet har jag bara använt mineralbaserad solkräm på min familj och mig själv, och det är så härligt att Karmamejus solkräm inte lämnar en klibbig känsla eller gör huden vit, som mineralbaserade solkrämer brukade göra. 

Det finns så många fördelar med solskyddsmedel på mineralbasis:
– De verkar omedelbart efter applicering
– De förekommer naturligt i jorden
– De ger omedelbart bredspektrumskydd
– De täpper inte till porerna
– De lämnar inga bestående gula fläckar på kläderna
– De svider inte i ögonen
– De rekommenderas vid solutslag och rosacea
– De rekommenderas för barn


Det har inte varit lätt att utveckla Karmameju SUN. Med den första versionen av vårt mineralbaserade solskyddskräms kände jag att vi var 90 procent på väg mot att göra den osynlig på huden och lätt att applicera. Med den nya versionen (2025) känner jag att vi fullt ut har uppnått vårt mål.

Den ”enkla” lösningen hade varit att använda kemiska solfilter eller mineralfilter i nanostorlek och att tillsätta silikon i formeln för att göra den lättare att applicera. Inget av dessa tre alternativ stämmer överens med mina holistiska värderingar.

Vi använder inte mineraliska nanosolskyddsmedel, vars partiklar görs mikroskopiskt små med hjälp av nanoteknik, som en försiktighetsåtgärd.

Kemiska solskyddsmedel fungerar först när de har trängt in under hudytan; detta innebär en kemisk process där UV-strålar omvandlas till värme. UV-filter har under en längre tid varit föremål för debatt och löpande reglering inom EU, i takt med att ny forskning utvärderar deras säkerhet*.

År 2025 fann till exempel ett forskarteam från Rigshospitalet nedbrytningsprodukter av ämnet DnHexP i urinprover från majoriteten av de 1 591 testade personerna, särskilt hos barn*. DnHexP är en ftalat som klassificeras som en hormonstörande substans och är förbjuden i kosmetika inom EU. Ändå förekommer ämnet eftersom ett av de mest använda kemiska solskyddsmedlen, DHHB, kan kontamineras med det under tillverkningen. I Tyskland har liknande fynd också gjorts i urinprover från barn och ungdomar, och ett statligt forskningsinstitut testade i en studie som genomfördes mellan 2020 och 2023 40 olika solkrämer som innehöll det kemiska solskyddsmedlet DHHB och fann spår av DnHexP i 50 procent av de testade produkterna*.

Ett annat exempel från Danmark är en studie från 2024 vid Rigshospitalet, där man fann ett kemiskt UV-filter (som nu klassificeras som ett hormonstörande ämne) i follikelvätskan hos samtliga 111 kvinnor som genomgick fertilitetsbehandling och som testades*.

Sådana fynd har bidragit till att stärka mitt beslut att arbeta utifrån försiktighetsprincipen. Detta är en utveckling som jag följer noga, och den bekräftar mitt val att endast använda mineraliska solfilter. Det är
det löfte jag har gett dem som använder Karmameju – och det jag vill föra vidare till mina döttrar.

Lyckligtvis har vi lyckats ta fram en solvårdsserie med det mineraliska solskyddsmedlet zinkoxid, som i vår uppdaterade formula (2025) fortsätter att ge optimalt bredspektrumskydd, men nu är ännu enklare att använda och, viktigast av allt (detta var vår största utmaning), vårt nya mineraliska solskyddsmedel är osynligt på huden. 

Det gläder mig oerhört att vi har lyckats skapa en så härlig och närande solkräm, baserad uteslutande på mineraliska solfilter, och som jag ser det finns det inte längre någon anledning att använda något annat än mineraliska solfilter.

Det ligger mig varmt om hjärtat att öka medvetenheten om att valet av solskyddsmedel är ett viktigt beslut – både för vår hud och vår hälsa. Huden är vårt största organ – den fungerar som ett distributionssystem; tänk till exempel på när läkemedel appliceras på en del av kroppen via en kräm, gel eller plåster, varefter huden fördelar det i hela kroppen. Huden är så viktig för vår allmänna hälsa, med sin känsliga pH-balans och sitt komplexa mikrobiom. Hudhälsa, inklusive solskyddsfaktor (SPF), har visat sig vara avgörande för livslängden – du kan läsa mer om detta i den här artikeln, där jag har skrivit om hur viktig hudhälsan är för oss människor.

Mineraliska solfilter, såsom vårt icke-nanopartikulära zinkoxid, skyddar huden genom att absorbera UV-strålning samtidigt som de reflekterar och sprider en del av strålningen bort från hudytan – skyddet är därför omedelbart.

Kemiska solskyddsmedel måste tränga in i huden, där de absorberar UV-strålar och omvandlar dem till värme genom en kemisk process. Personligen gillar jag inte tanken på att kemiska solskyddsmedel först börjar verka efter 20 minuter**, när de väl har trängt in i huden.

I samarbejde med vores højt værdsatte producent i det sydlige Italien, som har økologiske marker så langt øjet rækker, er vi lykkedes med at “knække koden” til at gøre de mineralske solfiltre lækre i brug, hvilket er et udgangspunkt for, at man har lyst til at bruge solbeskyttelsen - flere gange dagligt. 

Balancen mellem den nemme påføring og de fugtbindende ingredienser, bl.a. økologisk aloe vera, økologisk sheasmør og blødgørende planteolier- og aktive planteekstrakter, har gjort udfaldet i, at vi er lykkedes med at lave en solserie, helt op til SPF 50+, som ikke gør dig hvid, og som efterlader huden smuk og velplejet. For vi har valgt, at det ikke kun er solbeskyttelse, vi skaber i Karmameju SUN; det er nærende og plejende antioxidantrig hudpleje, således at du ved påføring giver din hud de bedste betingelser for at have det godt i de skrappe stråler fra solen.

- Mineralske solfiltre, også kaldet fysiske solfiltre, som Karmameju anvender

- Nanopartikel-solfilter: Solfiltre i nanoform

- Kemiske solfiltre

Mineralske solfiltre 
Mineralske/fysiske solfiltre, zinkoxid (som Karmameju anvender) og titaniumdioxid, består af mineraler med naturlig oprindelse fra jorden. Mineralske solfiltre, zinkoxid (som Karmameju anvender) og titaniumdioxid, beskytter huden ved at absorbere UV-stråling og samtidig reflektere og sprede en del af strålingen væk fra hudens yderste lag – beskyttelsen er derfor øjeblikkelig. Vi foretrækker fysiske filtre, da flere års forskning peger på, at de er meget fotostabile og mindre tilbøjelige til at irritere huden***. Vigtigst af alt så lægger de sig primært i hudens yderste lag (epidermis). Solcremer med fysiske solfiltre er kendt for at være svære at smøre ud og for at efterlade huden med et hvidligt skær, men det er ikke tilfældet med Karmameju SUN.

Mineralske/ fysiske solfiltre: Zink Oxid. Titanium Dioxid.****

Nanopartikel-solfilter 
Mange ingredienser kan laves i mikroskopisk nanostørrelse. Man har f.eks. skabt de fysiske solfiltre i nanoform for at gøre filtrene mindre synlige på huden og dermed mindre hvid. De fleste studier viser, at nanopartikler i solfiltre ikke trænger gennem intakt hud, altså en sund hudbarriere*****, hvorfor nano frarådes generelt på udfordret hudbarriere (fx ved solskoldning eller eksem). Fordi nanoteknologi stadig er et forskningsfelt i udvikling, har vi valgt at undgå det ud fra et forsigtighedsprincip. Ingredienser i nanoform listes altid med “nano” i parantes efter navnet, f.eks. Titaniumdioxid (nano), så forbrugeren kan se, at der er anvendt nanoingredienser i produktet. Karmameju anvender ikke nano-solfilter.

Nanopartikel solfiltre: Alle solfiltre som er anført med (nano) i parantes efter ingrediensnavnet.****

Kemiske solfiltre 
Kemiske solfiltre er syntetiske. Når UV-strålerne rammer huden, absorberer solfiltrene UV-strålingen og omdanner strålerne til varme nede i huden gennem en kemisk proces. Nogle studier har vist, at visse kemiske solfiltre penetrerer hudens barriere (dermis), kan måles i blodet og kan forårsage hudirritation og fremprovokere soleksem***.
De kemiske solfiltre kan ikke ses, når de smøres på huden og anvendes derfor af mange hudplejemærker. Ingen af de kemiske filtre er godkendt af den “grønne” certificering ECOCERT/COSMOS.

Kemiske solfiltre: Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate. Ethylhexyl Triazone. Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine. Diethylhexyl Butamido Triazone. Ethylhexyl Salicylate. Octocrylene. Oxybenzone. Avobenzone. Octinoxate. Tinosorb. Ethylhexyl Methoxycinnamate. Homosalate. 4-Methylbenzylidene Camphor (4-MBC)(1. maj 2026: Alle eksisterende produkter, der indeholder filteret, skal være fjernet fra butikshylderne.) m.fl.****

De fleste af os elsker solen, også jeg - og der er også mange fordele ved at lade den smukke ildkugles varme stråler solkysse vores hud. Men at anvende en sikker solcreme er alfa omega for vores sundhed og sikkerhed. 

Sikkerhed for forbrugeren er ledestjernen i vores produktudvikling. Tak for jeres tillid til Karmameju - det betyder alverden. 

Kærlig hilsen 

Mette Skjærbæk
Grundlægger af Karmameju

*Sundhedsstyrelsen om det kemiske solfilter 4-MBC, som ikke længere er tilladt at bruge i
solcremer inden for EU (link)

*Undersøgelse fra Rigshospitalet, der fandt nedbrydningsprodukter af stoffet DnHexP i urinprøver hos størstedelen af de 1591 testede (link)

*Undersøgelse foretaget af de tyske myndigheder, der har fundet det hormonforstyrrende ftalat DnHxP i 50% af de 40 undersøgte solcremer med det kemiske solfilter DHHB på det tyske marked (link)

*Undersøgelse fra Rigshospitalet, der har fundet rester af et hormonforstyrrende kemisk solfilter i follikevæskeprøver hos par i fertilitetsbehandling (link) (link til studie)

**Sundhedsstyrelsen (2025) om påføring 20 min. inden soleksponering (link)

*** Om sammenhængen mellem soleksem og solfiltre (link) (link)

**** De ovenstående lister er udarbejdet i marts 2026. Lovgivningen ændrer sig løbende i forhold til, hvilke solfiltre der anses som sikre for forbrugeren – søg derfor altid opdateret viden om din solcreme på det givne tidspunkt.